Varför tillgänglighet är viktigt för din affärNå fler i din publik

Sedan 2016 är digital tillgänglighet ett lagkrav för svenska myndigheter. För företag och andra icke-myndigheter finns däremot inget lagkrav i Sverige. Vilket inte är detsamma som att det är något man bör, eller kan, strunta i.

Inkludera mera

Själva utgångspunkten är ju att inkludera: att ge alla, oavsett förmåga, samma möjligheter. Tillgänglighetsbegreppet innefattar medmänsklighet – men också affärsmässighet. För är en tjänst inte så tillgänglig som den borde vara, då missas potentiella kunder.

Fyra typer av funktionshinder

• Motoriska – nedsatta motoriska förmågor, t ex skakningar eller förlamning
• Visuella – olika grader av synfel och -nedsättningar
• Auditiva – olika grader av oförmåga att uppfatta ljud
• Kognitiva – nedsatt förmåga att hantera och förstå information

Det handlar om alla

Men (och det här är ett mycket viktigt men): det handlar inte om en separat grupp av människor. Alla människor spenderar delar av sitt liv med någon form av funktionshinder. Till exempel kanske vi tvingas gå med gipsad arm någon månad. Tillgänglighet kan också röra sig om väldigt enkla och vardagliga saker, som att starkt solljus gör det svårt att se vad som finns på skärmen. Att göra en tjänst mera tillgänglig handlar alltså inte enbart om att handikappanpassa den, utan också att se till att den fungerar i olika situationer. Vi kan se det som tre olika varianter av funktionshinder – permanenta, temporära och situationella.

Ett permanent auditivt funktionshinder kan exempelvis vara en hörselskada, medan ett temporärt är en öroninfektion eller vaxpropp. Och till sist, ett situationellt auditivt funktionshinder kan uppstå då man befinner sig bland en jublande publik under ett sportevenemang.

Personer med permanent funktionshinder är självklart den viktigaste målgruppen. Men genom att tänka i lite vidare cirklar förstår vi att det i varje givet ögonblick är väldigt många som har någon form av funktionsvariation.

Myter om tillgänglighet

Måste tillgänglighetsanpassning vara krångligt, ta massor av tid och därmed bli dyrt? Och måste designen hållas så simpel att den blir, för att tala klarspråk, ful?

Tja, skönhet ligger som bekant i betraktarens öga. Men sanningen är att tillgängligheten i sig sätter väldigt få begränsningar på det kreativa uttrycket. Inte heller behöver det kosta mer. Det handlar oftare om att ta rätt designbeslut och koda på rätt sätt.

Hur arbetar KAN med tillgänglighet, rent konkret?

Grunden är de standardiserade rekommendationer som kallas WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Vi använder en checklista som är baserad på WCAG:s riktlinjer och dess fyra övergripande områden:

• Möjlighet att uppfatta
• Möjlighet att kontrollera
• Möjlighet att förstå
• Robusthet (t ex kompatibilitet med olika webbläsare)

För befintliga lösningar kallar vi vårt angreppssätt One-Two-Punch. I första steget gör vi en Inventering – en genomgång av webbplatsen eller tjänsten enligt checklistan. Resultatet är ett testprotokoll. Steg två är Utvärdering. Här sker en djupare analys som utmynnar i åtgärdsförslag. Punch-steget innebär att åtgärderna genomförs med hjälp av KANs samlade kompetens inom teknik, design och innehåll.

Vill du ha hjälp med att tillgänglighetsanalysera din tjänst? Hör av dig!